90 % Carmilla

livet i stort / HBTQIA+, Kärleksakuten, LESBISKT, QUEER, SSK, fiesta, friendz, medfak, populärkultur, sexpol, sexualpolitik, sjuksyrra, student, tips tips tips, tvserie/film / Permalink / 0
Sitter och lyssnar på Annika Norlin och känner exakt noll personlig utveckling från age sixteen. Bytte dock musik nu. Insåg att det blev lite väl mycket "sitta och röka på kyrkogård och gråta över livets ofullkomlighet" över det hela. Vad har hänt sen sist då? Well, jag har varit på konsert! I torsdags skrev Sabina och efterfrågade sällskap till helgen och vips så skulle vi gå på konsert knappt 24 timmar senare. Härligt alltså! Fredag 21:00 stod vi någon tusing fattigare och fyra (4) biljetter rikare - eftersom vi såklart lyckats köpa dubbla biljetter... Men det är sånt som händer och konserten var himla bra. Allt skrikande och hoppande på konserten gjorde oss trötta och orimligt illamående så det blev en rolig men tidig kväll.
 
 
Utöver konsert har jag skrivit och skickat in hemtenta som jag kanske måste komplettera, men förhoppningsvis inte. Tentan blev klar redan i onsdags och istället för att plugga något annat relevant snöade jag in totalt på häxor och gjorde en rejäl lista med wicca-stuff - typ filmer, böcker etc som jag redan sett eller vill se. På ungefär det temat hittade jag dessutom en webbserie på Youtube om en queer vampyrbrud och en minst lika queer naiv freshman. Kan det bli bättre? OF COURSE! Lägg exempelvis på en apokalyps och töntiga stela girl-on-girl-interaktioner plus en antik ondskefull vampyr som vill öppna en gateway to hell. Carmilla har allt. Twilight kan slänga sig i väggen och Fifty shades likaså. Detta är på en helt annan nivå.
 
Jag är förvrigt supertaggad på Martina Haags nya bok. Har helt missat att hon skulle släppa nytt men gillade verkligen "Det är något som inte stämmer" så har höga förväntningar på denna.
 
Idag var jag, precis som förra tisdagen, på en gymnasieskola tillsammans med Kärleksakuten och höll ett pass om sex och känslor och sånt göttigt. Det var kul och utmanande och spännande precis som förra veckan, men denna gång gick det mycket bättre med alltsammans. Vi fick enbart positiv kritik och både vi och eleverna verkade supernöjda! Det var helt okej att enbart ha fem minuters lunch hemma innan jag skulle stressa vidare till skolan efter ett så lyckat pass.
 
Nu har jag äntligen tagit tag i min ovve (studentspråk för overall) och sytt på ett märke och två bokstäver - alltså hela mitt namn! Duktigt av mig må jag säga med tanke på att jag skjutit på detta i cirka en månad och sen gjorde färdigt det på bara några dagar. Det visar sig dessutom att det går utomordentligt bra att sträcktitta på tre säsonger av dina nya favoritserie om lebbiga (pun intended) vampyrer medans du syr på tygbokstäver för hand. Det är till och med en fantastiskt bra kombination. Nu ska det bara på lite tygmärken men de är så nedrans tjocka att det nästan går hål på fingrarna av att trycka genom nålfan så först får jag inskaffa en fingerborg. 
 
 
Jag har just sett denna veckas avsnitt av Supergirl och ska väl googla lite bilder på min färska celebrity crush Natasha Negovanlis och fälla en tår över att Carmilla inte finns på riktigt. Som om ni gör något vettigare om kvällarna? Nä, precis.

Skriva tenta. Skriva blogg. Se Supergirl.

SSK, livet i stort, studentliv / BIV/BIS, Kärleksakuten, SSK, fika, friendz, integration, medfak, plugg, populärkultur, samtal, sexpol, sexualpolitik, sjuksyrra, student, tvserie/film / Permalink / 0
Suddigt köksbord med uppdrucket te och pinterest där det borde vara plugg.
 
Exakt en vecka sen sist. Hur regelbunden är inte jag?? (Svar: inte ett dugg regelbunden mvh fem dagar sen och jävligt trött på pms) Hur som helst... I ärlighetens namn har jag inte gjort särskilt mycket sen sist. Jag har varit förkyld som ett as med tillhörande självömkan och en väntan och orimlig längtan efter att mensen ska komma så jag kan få bli frisk. Ja, detta är tydligen en grej bland vissa med mens, att en blir sjuk i samband med eller precis innan mensen kommer. Jag har ingen studie att hänvisa till, men däremot Hannapees blogginlägg anno typ 2012 och det är väl ungefär lika trovärdigt..? Nej, men allvarligt talat verkar det vara ganska vanligt att folks immunförsvar går crazy bananas i slutet/början av menscykeln av någon outgrundlig anledning. Jag hoppas verkligen att någon forskar på detta. Jag kanske borde börja plantera frön hos alla läkarstudenter jag känner och hoppas att det leder till en fet studie om mensrelaterad problematik i framtiden. Kontenta: Mer fitt-/mensforskning åt oss alla, tack!
Åter till den gångna veckan. Jag spenderade hela helgen hemma i min säng. Tanken var att jag skulle få extremt mycket gjort, vilket inte riktigt hände... Trots det måste jag ändå säga att jag fick en del gjort, typ 10 % av det jag planerat, men det är okej. Jag vilade upp mig och såg en hel del film, bland annat årets första JULFILM. Love, the Coopers rekommenderas starkt. Mycket gullig och djup och fin och julig.
I söndags låg jag mest i sängen med frossa och spelade Sims och såg ikapp några avsnitt av Greys Anatomy som jag missat. Mot kvällen tog jag mig dock upp och lagade halloumisallad åt familjen. Middagen förtärdes framför en actionkomedi, i sann fars dag-anda.
Igår jobbade vi i IPL-gruppen med vårt sista scenario samt utvärderade det vi gjort tillsammans de senaste veckorna eftersom vi nu är inne i slutspurten av vårt interprofessionella lärande. Vi satt även kvar en stund efteråt och skrev färdigt en uppgift till fredagens avslutande seminarie. Därefter tog jag min 40-minuters promenad hem och åt lunch samtidigt som jag spånade lite på hemexaminationen vi har i IPL:en till fredag. Jag hade ett minor break through vilket känns betryggande inför morgondagen som mest kommer bestå i att skriva ner alla tankar och försöka backa med referenser.
Gårdagskvällen var nog veckans hitills mest spännande eftersom samtalsgruppen jag är med och leder hade sin första träff. Det var fantastiskt kul att få träffa alla ungdomar som jag ska hänga med måndagkvällarna framöver trots att jag var mäkta spänd innan. Jag kan säga såhär efter första gången att det är väldigt speciellt att vara i sammanhang där en inte förstår språket som talas. Det är trots allt den situation i princip alla nyanlända är eller nyligen har varit i, att vara omgiven av ett samhälle och folk som talar ett språk jag inte alls förstår. Jag hade förstås lyxen att veta att mina medledare skulle översätta allt åt mig och att jag, när jag klev ut ur lokalen, skulle vara i det samhälle som faktiskt talar mitt språk och där jag känner mig hemma, något som den som kommer ny till Sverige inte kan trösta sig med. Det var som sagt väldigt roligt och spännande att få träffa så många nya människor och att få skratta, måla och berätta tillsammans och jag ser fram emot nästa veckas träff!
Idag var en minst sagt hektisk dag, men med ett stillsamt avslut. Vi hade föreläsning i förmiddags som slutade vid tolv. Därefter hade jag 40 minuter på mig att ta mig hem, äta lunch och bege mig till en närliggande gymnasieskola. Det var lite smått tight om tid, men jag hann både cykla hem, äta och kissa innan jag satte mig på cykeln igen och drog iväg. Hela eftermiddagen gick nämligen åt till att träffa gymnasieelever och diskutera sex och känslor tillsammans med en förening på LiU som heter Kärleksakuten. Vi var några SSK-studenter, några läkarstudenter och en psykologstudent (härlig mix, right?!) som höll i passet och det var sjukt lärorikt. Responsen var kanske inte helt klockren, men det får också ses som ett tillfälle att växa som person och som "föreläsare". Okej en något orimlig användning av ordet föreläsare måhända. Jag pratade ca sju minuter om könssjukdomar och smittskyddslagen... Efter ett tungt men lärorikt, och trots allt roligt, pass åkte jag hem och bakade kladdkaka som Lotta kom hit och åtnjöt.
Nu ska jag krypa till kojs med veckans avsnitt av Supergirl och ladda inför tentaskrivning de närmsta dagarna.
Ha det fint!

Novembertisdag

livet i stort / LESBISKT, ensamhet, fotografi, frukost, höst, mat, podd, tips tips tips / Permalink / 0
Denna vecka började stabilt med en knockande förkylning. Jag är verkligen en sån person som alltid går runt och är lite förkyld tills det bryter ut och efteråt försvinner det aldrig helt utan går tillbaka till standardläget seg med lite ont i halsen alternativt snuva. Men nu är jag alltså på förkylningspeaken och hade riktigt svårt att släpa mig ur sängen både igår och imorse. Detta kompenserades såklart med varm oboy och mitt nya go to-bröd, glutenfritt knäcke från Semper, samt lite bloggläsning. Det är fortfarande förjävla fint ljus här i Linkan, kallt som sjutton, men ändock vackert så jag fortsätter min trend med att fota solljuset i diverse objekt. Varsågoda.
 
 
Ljuset. Återigen, ljuset.
 
Med min nya pissiga diet (FODMAP) har matlagning blivit en ofrivillig men ny hobby. Detta gav igår en storskörd majspasta med qournfärssås, inte mindre än tre matlådor. Heja heja! Ikväll bjöd jag, helt oplanerat, familjen på snabbmiddag i form av fetaostsallad med broccolli och knäcke. Fint ska det va...
 
Förutom att jag uppenbarligen blivit frälst av höstljuset och naturen på sistone har jag även blivit poddberoende. När jag är lite depp finns det inget bättre än ett avsnitt av Skäringer & Mannheimer eller, om inget sådant finns att tillgå, ett avsnitt av Under huden. Båda poddarna rekommenderas starkt! Älskar att höra kvinnor prata passionerat om sina intressen och höra dem lyfta varandra + att både Kakan och Mia Skäringer och Anna Mannheimer är svinigt roliga!
Lyssnar ni på några poddar? (Vem förväntar jag mig ska svara? Inte den blekaste)
Till top