Inte så mindful mindfulness

livet i stort / bröllop, diakoni, ensamhet, fiesta, fotografi, friendz, kyrkan, mys, semester, sommar, äventyr / Permalink / 0
Den senaste veckan har jag varit ensam en del. Jag kan ibland ha svårt för att vara ensam en hel dag eftersom det då känns som om den dagen inte räknas. Även om jag gjort sånt som jag mår bra av så måste jag i så fall träffa någon som jag kan berätta om det för. Vissa människor har ju inte riktigt det behovet av att dela allt med andra, men jag har verkligen det. Om jag inte får dela känslor och upplevelser med andra känner jag mig på riktigt ensam. Jag förstår att alla människor fungerar olika, men jag är samtidigt övertygad om att alla har sina gränser trots att de kanske nås på olika ställen och av olika orsaker. Själv märkte jag efter några månader med ostrukturerade dagar och ett för mig instabilt och smalt socialt nätverk att sammanhang verkligen lägger grunden för hela min tillvaro. Utan sammanhang och syfte försmäktar jag på denna ö, typ.
 
Att vara själv i en vecka är med andra ord inte min ultimata semester. Men jag måste ändå erkänna att den gångna veckan gjort mig rätt så gott, trots ensamheten. Jag har promenerat till Gamla Linköping och ätit glass i sensommarsolen och lyssnat på podd i skogen. Övat mindfullness på gräsmattan. Jag erkänner dock att detta inte var helt optimalt eftersom jag gång på gång kände efter så att ingen snott min väska medan jag legat och blundat. Inte så mindfullt, måhända. Sen har jag också hängt en del med Lotta. Vi gick en promenad i början av veckan och sågs sen och åt middag i fredags. Jag har dessutom gått på marknad och käkat lunch med Beatrice. I torsdags och fredags gick jag en kurs för att bli gruppledare för samtalsgrupper med nyanlända barn och ungdomar och i torsdags kväll träffade jag några av kollegorna från korttidsboendet för att spela lite spel.
Stadsmissionen har oftast nice vegetarisk soppa till lunch på sitt fik i den gamla kyrkan mitt emot Åhléns (bredvid Handelsbanken).
 
Igår spenderade jag tolv timmar i Vreta Klosters församlingsgård för att tillsammans med några vänner hjälpa till på Petra och Stefans bröllop. Petra har jobbat med konfirmander i Domkyrkan ända sen jag själv konfirmerades vilket är sex år sen nu... Det är långa och betydelsefulla år mellan fjorton och tjugo och ungdomsverksamheten, med Petra i spetsen, har verkligen gett så mycket betydelsefull trygghet och värme som möjliggjort att jag blivit den jag är idag. Det var därför så himla sug i magen-fint att se henne sådär lycklig tillsammans med sin brudgum igår! Hela festen var dessutom galet gullig med allt ifrån fint porslin och trevliga gäster till en helvetesskit-vacker brudvals. Jag tror att vi alla dog en tillfällig kärleksdöd igår.
 
Li tog superfina bilder under hela dagen och kvällen!
 
Utöver att hela bröllopet och festen var mysig och fin var det dessutom prima eftersom jag hängde med några av mina favoritpersoner hela dagen. Vänskap är verkligen livet alltså! Jag blir helt gråtig av tacksamhet när jag tänker på hur mycket lycka dessa människor ger mig. Det bästa är att jag kan bli lugn som en filbunke av att sitta tyst i en bil med dem och samtidigt bli både kär och galen i dem när vi skrattar tillsammans på dansgolvet. Det är förjävla fint det där alltså.
  
En fixar fejset, en skrattar och en fångar det magiska kvällsljuset. Tjejgrejer helt enkelt, för er som tror att tjejer mest hugger varandra i ryggen hela dagarna. Vi gör annat också.
 
När jag tänker efter inser jag att jag inte varit såvärst mycket själv under veckan.. Jag tror att det mer handlar om det jag nämnde innan, om bristen på sammanhang. Just nu har jag gått runt och väntat på att skolan ska börja, utan någon riktig mening vilket känns lite ensamt men framför allt mest planlöst. Det är en jobbig känsla, tycker jag. Den lämnar plats för så mycket självkritik och ifrågasättande av...allt. Trots det har jag haft en fruktansvärt go vecka och mått riktigt bra för det mesta. Och imorgon sätter skolan igång och då blir det så småningom lite struktur igen, men först n0lleP!

Två veckors arbetslöshet

livet i stort / Permalink / 0
Hallå!
Nu har jag snart varit ledig, eller arbetslös om en så vill, i två veckor. Jag tänkte bara ta en snabb uppdatering med vad jag gjort sen sista jobbpasset.
 
Jag har fyllt tjugo bast och fått fina blommor och spelat rummikub med modern och dennes moder.
 
 
 
Det har blivit en tradition att  jag och mamma åker till Vimmerby på min födelsedag för att gå på Astrid Lindgrens Värld. I år fick vi med oss mormor och utvidgade äventyret genom att dessutom besöka Astrid Lindgrens barndomshem (Näs). Det var en sjukt fin utställning och en gigantisk och helt magisk trädgård!
 
 
 
I födelsedagspresent av Bea, Lucas och Li fick jag en eftermiddag på spa i Västervik. Vi åkte runt lunch och hade sing along konstant i bilen. Lucas invigde Roadtrip-listan och den blev helt klart godkänd eftersom ingen av oss kunde sjunga rent i slutet av resan. Innan vi åkte hem igen bjöd gosisarna på middag på ett litet amerikainspirerat burgarhak precis intill vattnet. Det var verkligen en perfekt present och så värt att få hänga lite innan allt plugg drar igång och innan Beatrice och Lucas drar ut i stora världen i flera månader.
 
 
Jag skaffade en Astrid-T-shirt när vi var i Vimmerby. Funderar på att färga håret på nåt skoj sätt, men vet inte riktigt hur än. Jag går nog bara på känsla som vanligt. Det visar sig!
 
Häromdagen firade vi, brorsan och jag, födelsedag med pappa och resten av packet. Det känns som om halva augusti går åt till att fira födelsedag. Inte mig emot dock. Jag äter gärna tårta varenda helg, året om! Vi övade lite trollformler "Wingardium Leviosa" bland annat, som synes ovan.
 
Idag firade vi Lucas, som fyllde tjugo i juli, genom att åka till Omberg och köra höghöjdsbana och zipline. Tanken var att det skulle bli jag, Bea, Lucas och Li, men Li fick förhinder så det blev bara tre små grisar på äventyr. Synd förstås, men så kan det bli ibland.. Vi klättrade och gick balansgång, och jag vet inte allt, på tio meters höjd. Det var sjukt obehagligt ibland men framför allt var det spännande och kul kul kul. Något jag dock inte räknat med var att träden skulle svaja såpass att jag blev åksjuk/sjösjuk/trädsjuk. Det var lite tråkigt, men ändå klart värt det! Nu har jag redan träningsvärk i armarna efter att ha kravlat mig fast vid vajer efter vajer på banan. 
 
Under kvällen har jag käkat pizza med familjen och Albin som vi plockade upp lite spontant när jag ändå skulle förbi och hämta lite grejer. Alltid lika härligt att bara hänga och käka tillsammans!
 
Det var det om det.
Adjöss!

Semester del 2

livet i stort / Permalink / 0

 

Helge kom och hängde ett tag på landet redan på torsdagen innan pride. Vi spelade Rummikub och gick en promenad till vattnet och åt kioskgodis på klipporna. På fredagen gick vi upp skapligt för att ha gott om tid innan vi skulle bege oss in till stan med alla väskor. Resten av fredagen gick i princip åt till att bli åksjuk på väg in till stan och sen sitta och andas genom illamåendet på hotellrummet. Från klockan två satt jag bara i sängen i det pyttelilla, men mysiga, hotellrummet, men när klockan blivit halv sex och jag börjat må lite bättre bestämde jag mig för att ta tag i kvällen. Vi gjorde oss i ordning, drack lite öl, spelade lite kort och drog sen ut för att äta middag.
 
 
Efter middagen mötte vi några polare till Helge på en bar vid S:t Eriksplan. Vid tolv drog vi vidare till en klubb vi kollat upp tidigare. När vi kom dit var det i princip fullt och kön var minst femtio meter lång. Det fanns inte en chans att vi skulle komma in. Istället haffade vi ett gäng som var påväg därifrån och frågade vart de skulle. De var påväg till en klubbåt som heter Patricia och vi fick gärna hänga på. Sagt och gjort hängde vi på och dansade till halv fem på Patricias schlagergolv. Dagen därpå, eller rättare sagt samma dag efter några timmars sömn, var det lite segt att komma upp ur sängen. Paraden skulle gå från Kungsholmsparken klockan ett och vi steg upp vid elva. Sen satt vi på ett café och drack lite kaffe i förhoppning om att komma igång lite innan paraden. Vi promenerade till Kungsholmsparken från Zinkensdamm där vi bodde och det var nog precis vad som behövdes för när vi kom fram till paradtåget och musiken var vi så redo för dans!
 
 
Paraden var helt sjukt bra och fin och härlig. Det spelades fet, dansvänlig musik och folk som stod längs vägen verkade också ha det gött och festligt trots att de inte gick med. Jag tänker lätt göra om detta nästa år om jag får möjligheten. Resten av kvällen den dagen spenderade vi i prideparken på Östermalms IP, bortsett från ett kort stopp på hotellet för att byta om och vila lite efter all dans. Vid midnatt när parken stängde drog vi in mot slussen och satte oss på Secret garden ett tag. Eller satt och satt, vi dansade mest. Söndagen startade med utcheckning från hotellet för att sen få en ofrivillig dusch i ösregnet påväg mot Hornstull i jakt på lite frukost. Resten av dagen drog vi runt på stan och tittade i butiker. Jag köpte sju par strumpor på rea och en sjukt mysig tröja som jag sovit i konstant sen dess. (Hygien? Vad är det ens?) Vid femtiden satte jag mig på tåget som tog mig tillbaka till Linköping och där var den semestern över.
Det var en perfekt semestervecka med lagom blandning äventyr och avslappning. Hade gärna sluppit illamåendet där på fredagen, men det är smällar en får ta. Jag överlevde trots allt.
På återseende!
Till top