Exakt en vecka sen sist. Hur regelbunden är inte jag?? (Svar: inte ett dugg regelbunden mvh fem dagar sen och jävligt trött på pms) Hur som helst... I ärlighetens namn har jag inte gjort särskilt mycket sen sist. Jag har varit förkyld som ett as med tillhörande självömkan och en väntan och orimlig längtan efter att mensen ska komma så jag kan få bli frisk. Ja, detta är tydligen en grej bland vissa med mens, att en blir sjuk i samband med eller precis innan mensen kommer. Jag har ingen studie att hänvisa till, men däremot Hannapees blogginlägg anno typ 2012 och det är väl ungefär lika trovärdigt..? Nej, men allvarligt talat verkar det vara ganska vanligt att folks immunförsvar går crazy bananas i slutet/början av menscykeln av någon outgrundlig anledning. Jag hoppas verkligen att någon forskar på detta. Jag kanske borde börja plantera frön hos alla läkarstudenter jag känner och hoppas att det leder till en fet studie om mensrelaterad problematik i framtiden. Kontenta: Mer fitt-/mensforskning åt oss alla, tack!

Åter till den gångna veckan. Jag spenderade hela helgen hemma i min säng. Tanken var att jag skulle få extremt mycket gjort, vilket inte riktigt hände... Trots det måste jag ändå säga att jag fick en del gjort, typ 10 % av det jag planerat, men det är okej. Jag vilade upp mig och såg en hel del film, bland annat årets första JULFILM. Love, the Coopers rekommenderas starkt. Mycket gullig och djup och fin och julig.

I söndags låg jag mest i sängen med frossa och spelade Sims och såg ikapp några avsnitt av Greys Anatomy som jag missat. Mot kvällen tog jag mig dock upp och lagade halloumisallad åt familjen. Middagen förtärdes framför en actionkomedi, i sann fars dag-anda.

Igår jobbade vi i IPL-gruppen med vårt sista scenario samt utvärderade det vi gjort tillsammans de senaste veckorna eftersom vi nu är inne i slutspurten av vårt interprofessionella lärande. Vi satt även kvar en stund efteråt och skrev färdigt en uppgift till fredagens avslutande seminarie. Därefter tog jag min 40-minuters promenad hem och åt lunch samtidigt som jag spånade lite på hemexaminationen vi har i IPL:en till fredag. Jag hade ett minor break through vilket känns betryggande inför morgondagen som mest kommer bestå i att skriva ner alla tankar och försöka backa med referenser.

Gårdagskvällen var nog veckans hitills mest spännande eftersom samtalsgruppen jag är med och leder hade sin första träff. Det var fantastiskt kul att få träffa alla ungdomar som jag ska hänga med måndagkvällarna framöver trots att jag var mäkta spänd innan. Jag kan säga såhär efter första gången att det är väldigt speciellt att vara i sammanhang där en inte förstår språket som talas. Det är trots allt den situation i princip alla nyanlända är eller nyligen har varit i, att vara omgiven av ett samhälle och folk som talar ett språk jag inte alls förstår. Jag hade förstås lyxen att veta att mina medledare skulle översätta allt åt mig och att jag, när jag klev ut ur lokalen, skulle vara i det samhälle som faktiskt talar mitt språk och där jag känner mig hemma, något som den som kommer ny till Sverige inte kan trösta sig med. Det var som sagt väldigt roligt och spännande att få träffa så många nya människor och att få skratta, måla och berätta tillsammans och jag ser fram emot nästa veckas träff!

Idag var en minst sagt hektisk dag, men med ett stillsamt avslut. Vi hade föreläsning i förmiddags som slutade vid tolv. Därefter hade jag 40 minuter på mig att ta mig hem, äta lunch och bege mig till en närliggande gymnasieskola. Det var lite smått tight om tid, men jag hann både cykla hem, äta och kissa innan jag satte mig på cykeln igen och drog iväg. Hela eftermiddagen gick nämligen åt till att träffa gymnasieelever och diskutera sex och känslor tillsammans med en förening på LiU som heter Kärleksakuten. Vi var några SSK-studenter, några läkarstudenter och en psykologstudent (härlig mix, right?!) som höll i passet och det var sjukt lärorikt. Responsen var kanske inte helt klockren, men det får också ses som ett tillfälle att växa som person och som "föreläsare". Okej en något orimlig användning av ordet föreläsare måhända. Jag pratade ca sju minuter om könssjukdomar och smittskyddslagen... Efter ett tungt men lärorikt, och trots allt roligt, pass åkte jag hem och bakade kladdkaka som Lotta kom hit och åtnjöt.

Nu ska jag krypa till kojs med veckans avsnitt av Supergirl och ladda inför tentaskrivning de närmsta dagarna.

Ha det fint!